Utdelning, så funkar det
Ett överskott i verksamheten i ett aktiebolag kan tas ut av ägarna på flera olika sätt. Här går vi igenom vad som gäller för vinstutdelning och andra värdeöverföringar. Efter lön och andra ersättningar är detta det vanligaste sättet att ta ut vinster ur bolaget. I många fall kan det även vara skattemässigt fördelaktigt, det är därför K 10:an är så viktig. Men vinstutdelning är kringgärdat av en rad olika regler.
Värdeöverföring är en gemensam term för olika typer av uttag av vinster ur ett företag till ägarna. Den vanligaste formen är vinstutdelning som beslutas på bolagsstämma. Men det kan också vara gåvor och andra typer av oreglerade uttag till ägarna. En värdeöverföring förutsätter att det finns sparade vinstmedel i företaget. I balansräkningen återfinns detta under rubriken fritt eget kapital som i sin tur består av balanserade vinstmedel och årets resultat samt i vissa fall av olika fonder.
Ett viktigt syfte med reglerna om eget kapital i ett aktiebolag är att skydda bolagets fordringsägare (borgenärerna). Därför får en vinstutdelning eller annan värdeöverföring aldrig vara så stor att det inte finns full täckning för bolagets bundna egna kapital efter värdeöverföringen. Denna beräkning grundas på den av bolagsstämma senast fastställda balansräkningen. Därför är det inte möjligt att dela ut under året upparbetad vinst (förskottsutdelning) som inte täcks av fritt eget kapital.
Aktiebolagslagen bygger på principen att bolag under goda tider ska spara så att det finns reserver i dåliga tider. Principen uttrycks i försiktighetsregeln som innebär att en värdeöverföring endast får ske om den är försvarlig med hänsyn till bl.a.
- vilken typ av verksamhet som bedrivs i bolaget, hur stort bolaget är och olika risker ställer på storleken på eget kapital och
- bolagets förmåga att klara lågkonjunkturer (konsolideringsbehov), tåla förluster och likviditet och andra väsentliga händelser som inträffat eller kan inträffa under de närmaste åren.
En viktig del av kapitalskyddet är att styrelsen, som har bäst kunskap för att göra bedömningen, ska motivera varför den föreslagna vinstutdelningen är försvarlig med hänsyn till försiktighetsprincipen. Detta sker i ett särskilt yttrande från styrelsen till aktieägarna på bolagsstämman. Om styrelsen lägger ner tillräcklig omsorg på detta yttrande blir det också ett skydd för styrelsen om det senare skulle visa sig att verkligheten utvecklade sig mer negativt än vad styrelsen bedömde.
Det vanligaste är att utdelning sker form av kontanter. Men det finns inget som hindrar att även saker delas ut. För att avgöra när det är en värdeöverföring eller inte utgår man från värdet i bokföringen och inte från marknadsvärdet. Om bolaget t.ex. säljer en maskin som är värd 200 000 kr för det bokförda värdet på 125 000 kr till en aktieägare är det inte värdeöverföring. Skulle bolaget ge maskinen i gåva minskar fritt eget kapital med 125 000 kr. Vid beskattning ska de utdelade sakerna normalt värderas till marknadsvärdet. Understiger priset marknadsvärdet uppstår normalt en skattepliktig intäkt, detta kallas även för uttagsbeskattning.
En utdelning beslutas av bolagsstämma. Det kan vara årsstämma eller en extra bolagsstämma. Fattas beslutet på en extra bolagsstämma krävs det att styrelsen tar fram ytterligare underlag till aktieägarna, om aktieägarna är överens är detta inte nödvändigt. Även gåvor kräver beslut av styrelsen eller bolagsstämma. För andra typer av värdeöverföringar är det inte nödvändigt att det fattas ett beslut på en bolagsstämma.
En felaktig värdeöverföring kan återkrävas. Det innebär att mottagaren som huvudregel blir skyldig att betala tillbaka beloppet med ränta. Om mottagaren inte kan eller ska betala tillbaka kan styrelsen och andra som medverkat i beslutet bli skyldiga att betala tillbaka istället.
