Höga sanktionsavgifter när reglerna om penningtvätt inte följs

Alla företag som är verksamhetsutövare enligt penningtvättsreglerna måste göra riskbedömningar och rutiner för att förhindra att deras varor eller tjänster kan utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Det kan bli kostsamt att inte ha gjort riskbedömningar och följa rutinerna. Det framgår av en ny dom i Kammarrätten i Stockholm.

Ett stort antal företag är verksamhetsutövare enligt penningtvättslagstiftningen. Detta gäller t.ex. alla företag som köper eller säljer varor och tar emot kontanter som betalning för transaktioner över ca 50 000 kr (5 000 Euro), fastighetsmäklare, redovisningskonsulter, revisorer, jurister och företag som tillhandahåller olika finansiella tjänster.

Alla verksamhetsutövare måste göra en riskbedömning av verksamheten för att bedöma hur stor risk det är att företagets varor eller tjänster kan utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Baserat på denna riskbedömning ska företaget utarbeta och uppdatera skriftliga rutiner och riktlinjer på ett antal områden. Detta gäller bl.a. kundkännedom, övervakning av aktiviteter och transaktioner för att upptäcka misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism, rapportering till myndigheter och utbildning av medarbetare.

Om företaget inte följer dessa regler kan tillsynsmyndigheten utdöma sanktionsavgifter. Sådana sanktionsavgifter har utdömts till företag som säljer begagnade bilar, urmakare m.fl. I ett mål som gäller urmakare som säljer exklusiva klockor och tillåter kontant betalning har sanktionsavgifterna för varje företag uppgått till mellan 2,2 och 8,6 miljoner vilket motsvarar 1 till 5 % av företagets nettoomsättning under ett år.

Källa: Kammarrätten i Stockholm dom 2021-12-16 mål nr 2111-21 mfl.