I februari 2022 beslöt Skatteverket att samfälligheter och vissa ekonomiska föreningar som till exempel fiberföreningar, skulle anses sälja momspliktiga tjänster när de tog betalt av sina medlemmar/delägare. Detta var fel enligt Högsta förvaltningsdomstolen som i en rad domar kommit fram till att tjänsterna inte är momspliktiga.

Högsta förvaltningsdomstolen har funnit att en samfällighetsförening inte driver ekonomisk verksamhet i momslagens mening när utdebitering sker efter andelstal, eller annan grund som inte baseras på medlemmens enskilda förbrukning. Därför var det fel att momsregistrera samfälligheten. Föreningen skulle inte heller lägga moms på avgifterna som medlemmarna hade på grund av den gemensamma uttaxeringen. Samfälligheten hade inte heller rätt att dra av ingående moms. Inte heller skulle det utgå moms på obligatoriska medlemsinsatser i en ekonomisk förening. Det är till exempel vanligt att fiberföreningar finansierar utbyggnad av fibernät med en obligatorisk medlemsinsats.

Frågan är då vad som händer nu. Att det för framtiden gäller samma tolkning som före februari 2022 är klart. Men vad gäller under 2022 och 2023 för de samfälligheter och föreningar som följde Skatteverkets ställningstagande. Just nu är det minst sagt oklart. Sannolikt kommer Skatteverket att avregistrera aktuella samfälligheter och föreningar, men det gäller att se upp då de kan ha annan verksamhet som faktiskt är momspliktig. Det kan till exempel vara om det sker individuell mätning och fakturering.

För många samfälligheter och föreningar är momsen ett nollsummespel, men om föreningen har gjort investeringar under de aktuella åren kan det vara positivt att vara momsregistrerad. Troligen har dessa föreningar rätt att slippa få sin ingående och utgående moms rättad retroaktivt. De föreningar och samfälligheter som aldrig borde varit momsregistrerade torde ha en rätt att genom omprövning ändra momsen retroaktivt. Med det är oklart vad som praktiskt gäller i en sådan situation och risken är att det kräver mycket administration.

Källa Högsta förvaltningsdomstolens domar 2024-02-20, mål nr 1537-23, 1006-23 m.fl.