Ansökan om elstöd

Den 31 maj öppnade ansökan om elstöd för företag på Skatteverkets hemsida.  Det är företag inom elområde 3 (Stockholm) och 4 (Malmö) som nu kan ansöka om elstöd, dvs företag som finns söder om en linje från Älvdalen i Dalarna till norr om Gävle i Gästrikland.

Det krävs en särskild ombudsbehörighet för att ansöka om elstöd, de deklarationsbehörigheter som t.ex. redovisningskonsulter kan ha är inte tillräckliga. Ansökan om ombudsbehörighet sker också på Skatteverkets hemsida.

Själva ansökan sker på Skatteverkets hemsida och utbetalning sker till företagets skattekonto. Normalt går det fort att få pengarna utbetalda om alla förutsättningar för att få stöd är uppfyllda. Mycket är förberett och t.ex. har de flesta elnätsföretag rapporterat in anslutningspunkter (uttagspunkter) till Skatteverket som då finns som ett förslag i ansökan. Saknas en uttagspunkt kan man antingen lägga till den själv eller ansöka lite senare när elnätsföretaget förhoppningsvis rapporterat in. Enskilda näringsidkare kan ha fått utbetalning av elstöd från Försäkringskassan, en sådan uttagspunkt får inte ingå i ansökan som nu lämnas till Skatteverket.

För företag som ingår i intressegemenskap gäller särskilda regler och ett särskilt ansökningsförfarande i en särskild tjänst som öppnade den 2 juni. Alla företag i intressegemenskapen måste ansöka samtidigt vid ett och samma tillfälle. I praktiken går det till så att alla företag som ingår i intressegemenskapen utser en ingivare som lämnar in alla ansökningarna samtidigt efter att ingivaren registrerats hos Skatteverket. När alla ansökningar är ingivna får firmatecknaren eller ett särskilt ombud ansöka om elstöd. Ombud och ingivare kan vara samma person. Om något företag i intressegemenskapen ansökt om elstöd för enskild företag är det mycket viktigt att omedelbart återkalla denna ansökan. Dessa regler hänger samman med att det finns begränsningsregler för hur mycket elstöd som får betalas ut till alla företag inom en intressegemenskap till följd av EU-regler om statsstöd. Det sammanlagda elstödet för alla företag inom intressegemenskapen får högst uppgå till 20 miljoner kr. Begränsningsregler för stödens storlek finns även för företag inom jordbruk och fiske m.m., maxbelopp för dessa företag är 2,5 respektive 3 miljoner kr.

Sista dag för ansökan är den 25 september 2023.

Redovisning av elstöd

Elstödet till företag ska redovisas som intäkt när Skatteverket har fattat beslut om stödet. Det innebär att stödet kan redovisas som intäkt i årsredovisningar som avser räkenskapsår som avslutas under 2023 om Skatteverket har fattat beslut om stödet senast på balansdagen. Stödet behöver inte periodiseras.

Företag som upprättar årsredovisning innan beslut om stöd har fattats måste överväga om stödet är en sådan väsentlig händelse att upplysning om väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut måste lämnas enligt 5 kap. 22 § ÅRL. Mycket stora elanvändare kan även behöva överväga om elstödet är intäkter som är exceptionella i fråga om storlek eller förekomst, i så fall ska upplysning lämnas om arten och storleken av varje sådan intäkt enligt 5 kap 19 § ÅRL. De allra flesta företag berörs inte av detta upplysningskrav.

Elstödet till företag är ett offentligt bidrag som avser att mildra effekter av höga elpriser. Stödet avser 2023. Elstödet till företag är förenat med vissa villkor som ska vara uppfyllda vid tidpunkten för Skatteverkets beslut om stödet. Beslut ska fattas senast 31 december 2023. Det framgår inte av förordningen om elstödet till företag avser att täcka kostnader under en viss period. Elstödet ska därför redovisas som övrig rörelseintäkt och inte som reducering (kreditering) av elkostnader. Regler om redovisning av offentliga bidrag finns i kapitel 6 i K2 och kapitel 24 i K3.

Beskattning av elstöd

Inkomstskattemässigt är elstödet ett näringsbidrag och ska beskattas som inkomst av näringsverksamhet.

Vissa enskilda näringsidkare har fått elstöd utbetalat via Försäkringskassan och andra måste ansöka hos Skatteverket som näringsidkare. Detta påverkar inte den redovisnings- eller skattemässiga hanteringen av bidraget. Däremot är det bara den del av elstödet som avser näringsverksamheten som ska bokföras och beskattas. Därför kan det behöva ske en fördelning mellan näringsverksamheten och den privata delen. Fördelningen ska göras utifrån hur stor del av förbrukningen som avser näringsverksamheten. I de fall förutsättningarna för förbrukningen har varit samma historiskt kan uppgifter om tidigare förbrukning tjäna som grund för en fördelning. Har det skett förändringar som har påverkat fördelningen kan dessa behöva beaktas.