{"id":1822,"date":"2025-02-07T09:37:45","date_gmt":"2025-02-07T07:37:45","guid":{"rendered":"https:\/\/lr-revision.se\/solvit\/?p=1822"},"modified":"2025-09-10T10:07:45","modified_gmt":"2025-09-10T08:07:45","slug":"viktiga-saker-att-ha-pa-plats-for-ditt-bolag","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/lr-revision.se\/solvit\/tips\/viktiga-saker-att-ha-pa-plats-for-ditt-bolag\/","title":{"rendered":"Viktiga saker att ha p\u00e5 plats f\u00f6r ditt bolag"},"content":{"rendered":"\n

Oavsett storlek p\u00e5 f\u00f6retag m\u00e5ste ledningen vara beredd p\u00e5 att det ov\u00e4ntade kan h\u00e4nda. H\u00e4r har vi samlat information om s\u00e5dant som kompanjoner b\u00f6r diskutera igenom och ha p\u00e5 plats f\u00f6r f\u00f6retagets b\u00e4sta. Det handlar bland annat om beredskap vid sjukdom eller d\u00f6dsfall, bolagsordning, aktie\u00e4garavtal samt olika s\u00e4tt att v\u00e4rdera f\u00f6retag.<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

Detta f\u00f6ruts\u00e4tter i sin tur att rutiner finns dokumenterade och att de personer som ska ta \u00f6ver har tillg\u00e5ng till l\u00f6senord och annat som kr\u00e4vs f\u00f6r att kunna driva verksamheten vidare. Ett gott r\u00e5d \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att \u00e4gna en stund \u00e5t att dokumentera viktiga rutiner, kontakter och l\u00f6senord m.m.  Detta \u00e4r ocks\u00e5 bra att ha om det skulle h\u00e4nda n\u00e5got i f\u00f6retaget, t.ex. en brand eller liknande.<\/p>\n\n\n\n

I alla aktiebolag ska det finnas minst en styrelseledamot och en styrelsesuppleant. I de flesta bolag finns det enbart en styrelseledamot, som oftast \u00e4r \u00e4garen och den som driver verksamheten, och en styrelsesuppleant. Styrelsesuppleanten \u00e4r med andra ord en nyckelperson om det h\u00e4nder n\u00e5got. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att v\u00e4lja styrelsesuppleant med omsorg. Det \u00e4r ocks\u00e5 viktigt att h\u00e5lla suppleanten underr\u00e4ttad s\u00e5 att denne faktiskt kan driva verksamheten vidare om det skulle beh\u00f6vas.   <\/p>\n\n\n\n

Alltf\u00f6r m\u00e5nga f\u00e5mansbolag saknar tydliga riktlinjer f\u00f6r hur olika situationer ska hanteras under ett kompanjonskap. \u00c4r det flera kompanjoner som driver verksamhet ihop kan det vara klokt att reglera vad som g\u00e4ller kring st\u00f6rre investeringar, hur verksamheten ska finansieras och hur andra viktiga beslut ska fattas. F\u00f6rr eller senare kommer kompanjonskapet att f\u00f6r\u00e4ndras, del\u00e4gare kan l\u00e4mna och nya kan komma till. D\u00e5 \u00e4r det bra att ha regler p\u00e5 plats kring hur detta ska g\u00e5 till, hur v\u00e4rdering ska ske och vad som g\u00e4ller n\u00e4r n\u00e5gon l\u00e4mnat t. ex. f\u00f6rbud mot att driva med f\u00f6retaget konkurrerande verksamhet. Det kan ocks\u00e5 vara aktuellt med olika f\u00f6rs\u00e4kringsl\u00f6sningar f\u00f6r att skapa kapital f\u00f6r att kunna l\u00f6sa ut en del\u00e4gare t. ex. i samband med d\u00f6dsfall eller allvarlig sjukdom, mer om detta i n\u00e4sta nyhetsbrev. <\/p>\n\n\n\n

Ibland uppst\u00e5r tvister mellan del\u00e4garna. H\u00e4r nedan g\u00e5r vi igenom det som \u00e4r viktigast att ha p\u00e5 plats f\u00f6r att undvika l\u00e5ngvariga br\u00e5k i samband med f\u00f6r\u00e4ndringar mellan kompanjoner och aktie\u00e4gare. Men varje bolag beh\u00f6ver naturligtvis hitta l\u00f6sningar som passar just dem. Prata med din redovisningskonsult eller revisor f\u00f6r att se vilka behov som finns i ditt bolag.<\/p>\n\n\n\n

Bolagsordning<\/h2>\n\n\n\n

Alla aktiebolag \u00e4r, enligt aktiebolagslagen, skyldiga att ha en bolagsordning. Bolagsordningen definierar f\u00f6retagets verksamhetsomr\u00e5de, antal aktier, aktiekapital, r\u00e4kenskaps\u00e5r och andra grundl\u00e4ggande regler f\u00f6r bolaget. Det \u00e4r s\u00e4rskilt viktigt att fundera igenom samt d\u00e5 och d\u00e5 se \u00f6ver bolagets verksamhetsomr\u00e5de eftersom detta s\u00e4tter gr\u00e4nser f\u00f6r vilken typ av verksamhet som f\u00e5r bedrivas i bolaget och inom vilka omr\u00e5den bolaget har ett skydd f\u00f6r sitt bolagsnamn. Bolagsordningen \u00e4r offentlig och skyddar d\u00e4rf\u00f6r b\u00e5de bolaget och dess \u00e4gare.<\/p>\n\n\n\n

Ut\u00f6ver de obligatoriska best\u00e4mmelserna finns det \u00e4ven andra regler som kan vara bra att ta in i en bolagsordning.<\/p>\n\n\n\n

    \n
  • Aktiernas r\u00f6stv\u00e4rde. Huvudregeln \u00e4r att en aktie har en r\u00f6st och i de flesta bolag fungerar detta utm\u00e4rkt. Men det \u00e4r m\u00f6jligt att flera kategorier r\u00f6ster med olika r\u00f6str\u00e4tt, detta kan t. ex. vara anv\u00e4ndbart f\u00f6r att ta in del\u00e4gare som kan dela p\u00e5 vinsten men d\u00e4r huvud\u00e4garna inte vill sl\u00e4ppa kontrollen.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n
      \n
    • R\u00e4tt till vinst. Huvudregeln \u00e4r att alla aktier har samma r\u00e4tt till bolagets vinst. Men det g\u00e5r att ta in regler om att vissa aktier ska ha f\u00f6retr\u00e4desr\u00e4tt till vinst, t. ex. n\u00e4r n\u00e5gon fr\u00e4mst \u00e4r med och finansierar verksamheten som ett alternativ till l\u00e5n.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n
        \n
      • Hembuds-, f\u00f6rk\u00f6ps- och samtyckesklausuler. Dessa klausuler hindrar att vem som helst kan bli del\u00e4gare i ett bolag.  I bolag med ett begr\u00e4nsat antal del\u00e4gare \u00e4r det mycket vanligt och l\u00e4mpligt att ha en hembudsklausul. Inneb\u00f6rden av en hembudsklausul \u00e4r att kvarvarande \u00e4gare har r\u00e4tt att l\u00f6sa aktier som \u00f6verg\u00e5tt till en ny \u00e4gare. En stor f\u00f6rdel med hembudsklausuler \u00e4r att de \u00e4ven t\u00e4cker andra f\u00f6rv\u00e4rv \u00e4n k\u00f6p, t. ex. g\u00e5vor, arv och bodelning. F\u00f6rk\u00f6ps- och samtyckesklausuler inneb\u00e4r att \u00f6vriga aktie\u00e4gare m\u00e5ste tillfr\u00e5gas innan f\u00f6rs\u00e4ljningen av aktierna sker.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n

        Aktie\u00e4garavtal<\/h2>\n\n\n\n

        Allt l\u00e4mpar sig inte f\u00f6r reglering i en bolagsordning och d\u00e5 \u00e4r aktie\u00e4garavtal ett bra komplement. Detta \u00e4r ett avtal mellan \u00e4garna som inte \u00e4r offentligt. Vilka fr\u00e5gor som regleras i ett aktie\u00e4garavtal varierar mellan olika f\u00f6retag. Det \u00e4r vanligt att aktie\u00e4garavtal inneh\u00e5ller regler om:<\/p>\n\n\n\n

          \n
        • Bolagets verksamhet och syfte: \u00c4ndam\u00e5let i bolagsordningen ger en yttre ram f\u00f6r bolagets verksamhet. I aktie\u00e4garavtalet kan \u00e4garna f\u00f6rtydliga sina intentioner f\u00f6r bolaget. En viktig fr\u00e5ga \u00e4r ocks\u00e5 vilka krav som ska st\u00e4llas p\u00e5 del\u00e4garnas arbetsinsats och engagemang i bolaget. \u00c4garnas m\u00f6jligheter att bidra kan \u00e4ven f\u00f6r\u00e4ndras \u00f6ver tid, det kan vara bra att p\u00e5 f\u00f6rhand komma \u00f6verens om hur t. ex. l\u00e5ngvarig sjukdom ska hanteras.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n
            \n
          • Beslutsfattande: Hur ska styrelsen utses f\u00f6r att balansera olika \u00e4gares intressen och hur beslut ska fattas. Om det finns flera del\u00e4gare regleras ofta att vissa beslut, t. ex. st\u00f6rre investeringar kr\u00e4ver kvalificerad majoritet f\u00f6r att g\u00e4lla. \u00c4r det tv\u00e5 del\u00e4gare som \u00e4ger 50 % vardera kan d\u00f6dl\u00e4gen uppst\u00e5 genom att det inte g\u00e5r att fatta beslut. Det finns olika m\u00f6jligheter att l\u00f6sa upp en s\u00e5dan situation, t. ex. krav p\u00e5 medling, budgivning eller s\u00e4rskilda procedurer f\u00f6r beslutsfattande.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n
              \n
            • Kapitaltillskott och vinstutdelning: Aktie\u00e4garavtalet kan reglera hur verksamheten ska finansieras, t. ex. att vinster inte delas ut, l\u00e5n, riskkapital eller nyemissioner. Alla del\u00e4gare har kanske inte m\u00f6jlighet att delta finansiellt. Ett vanligt s\u00e4tt att hantera denna situation \u00e4r att aktie\u00e4gare inte kan tvingas att bidra ekonomiskt, men f\u00e5r acceptera att \u00e4garandelen kan minska.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n
                \n
              • Kontrollera \u00e4garkretsen: En viktig del av bolagsordningen \u00e4r att reglera vem som kan f\u00f6rv\u00e4rva aktier i bolaget. Men dessa best\u00e4mmelser beh\u00f6ver ofta kompletteras i aktie\u00e4garavtalet. I f\u00f6rra nyhetsbrevet ber\u00e4ttade vi om skillnaden mellan egendom som innehas med giftor\u00e4tt och enskild egendom. I aktie\u00e4garavtal \u00e4r det mycket vanligt att kr\u00e4va att aktierna i bolaget ska vara enskild egendom.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n
                  \n
                • \u00c4garf\u00f6r\u00e4ndringar: Om n\u00e5gon vill s\u00e4lja sina aktier f\u00f6r\u00e4ndras samarbetet mellan del\u00e4garna. S\u00e4rskilt om majoritets\u00e4garen vill s\u00e4lja \u00e4r det viktigt att reglera om minoritets\u00e4gare har r\u00e4tt och\/eller skyldighet att ocks\u00e5 s\u00e4lja sina aktier. I vissa fall kan \u00f6vriga aktie\u00e4gare ocks\u00e5 ha intresse av att utesluta en viss del\u00e4gare om denne missk\u00f6ter sig eller beg\u00e5r avtalsbrott.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n
                    \n
                  • Konkurrensf\u00f6rbud: Det \u00e4r vanligt med regler som f\u00f6rhindrar att aktie\u00e4gare driver med bolaget konkurrerande verksamhet och f\u00f6rbud att rekrytera medarbetare eller kunder fr\u00e5n f\u00f6retaget. Denna typ av regler kan inneb\u00e4ra att potentiella intressekonflikter undviks. I aktie\u00e4garavtal \u00e4r det m\u00f6jligt att ha en mer l\u00e5ngtg\u00e5ende reglering \u00e4n vad som \u00e4r m\u00f6jligt i anst\u00e4llningsavtal.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n
                      \n
                    • Konflikthantering: Konflikter f\u00f6rekommer och genom att aktie\u00e4garavtal \u00e4r det m\u00f6jligt att minska risken f\u00f6r tvister uppkommer och hantera tvister som uppkommer, t. ex. krav p\u00e5 medling.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n
                        \n
                      • Sanktioner vid brott mot aktie\u00e4garavtal<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n

                        Alla bolag med flera \u00e4gare b\u00f6r ha ett aktie\u00e4garavtal som s\u00e4kerst\u00e4ller en l\u00e5ngsiktig och stabil verksamhet. Ett bra aktie\u00e4garavtal skyddar inte bara f\u00f6retaget utan \u00e4ven relationerna mellan del\u00e4garna. Inneh\u00e5llet i aktie\u00e4garavtal g\u00f6r det enklare att hantera f\u00f6r\u00e4ndringar och uppr\u00e4tth\u00e5lla goda och professionella aff\u00e4rsrelationer \u00e4ven vid sv\u00e5ra utmaningar.<\/p>\n\n\n\n

                        Olika s\u00e4tt att v\u00e4rdera bolag<\/h2>\n\n\n\n

                        Det finns m\u00e5nga olika s\u00e4tt att v\u00e4rdera bolag. Men det \u00e4r sv\u00e5rt eftersom det, i varje fall i teorin, \u00e4r vad man tror bolaget kommer att skapa f\u00f6r v\u00e4rden i framtiden som avg\u00f6r ett bolags v\u00e4rde.  H\u00e4r ger vi n\u00e5gra exempel som \u00e4r vanliga f\u00f6r f\u00e5mansbolag. Vilken modell eller kombination av modeller man v\u00e4ljer beror naturligtvis p\u00e5 vad som \u00e4r syftet med v\u00e4rderingen, bolagets verksamhet, vilken utvecklingsfas f\u00f6retaget befinner sig i, vad som genererar framtida vinster och tillg\u00e4nglig information. Vi hj\u00e4lper dig g\u00e4rna att hitta r\u00e4tt metod f\u00f6r just ditt f\u00f6retag.<\/p>\n\n\n\n

                        Substansv\u00e4rde (Netto-tillg\u00e5ngsmetoden)<\/strong><\/p>\n\n\n\n

                        Substansv\u00e4rde inneb\u00e4r att man v\u00e4rderar ett f\u00f6retag med hj\u00e4lp av v\u00e4rdet av dess tillg\u00e5ngar minus skulder. Den stora f\u00f6rdelen med metoden \u00e4r att den \u00e4r enkel och att informationen som beh\u00f6vs \u00e4r tillg\u00e4nglig i balansr\u00e4kningen. Svagheten med metoden \u00e4r att den inte tar h\u00e4nsyn till bolagets f\u00f6rm\u00e5ga att generera vinster \u00f6ver tid.<\/p>\n\n\n\n

                        Detta kan vara en anv\u00e4ndbar metod f\u00f6r f\u00f6retag vars v\u00e4rde baseras p\u00e5 dess tillg\u00e5ngar och skulder, t. ex. fastighetsbolag. Metoden \u00e4r mindre l\u00e4mplig f\u00f6r tj\u00e4nstef\u00f6retag och andra f\u00f6retag som saknar betydande tillg\u00e5ngar.<\/p>\n\n\n\n

                        \u00c4ven om substansv\u00e4rdering sker utifr\u00e5n balansr\u00e4kningen b\u00f6r man justera bolagets tillg\u00e5ngar och skulder till marknadsv\u00e4rde f\u00f6r att undvika \u00f6verv\u00e4rdering respektive underv\u00e4rdering av bolaget. Det kan ocks\u00e5 finnas tillg\u00e5ngar som inte framg\u00e5r direkt av balansr\u00e4kningen, t. ex. olika immateriella tillg\u00e5ngar som beh\u00f6ver v\u00e4rderas.<\/p>\n\n\n\n

                        Avkastningsv\u00e4rdering<\/strong><\/p>\n\n\n\n

                        V\u00e4rderingen bygger p\u00e5 f\u00f6retagets vinster och l\u00f6nsamhet. Typiskt sett utg\u00e5r man vid v\u00e4rderingen fr\u00e5n historisk avkastning f\u00f6r att r\u00e4kna ut ett genomsnittligt resultat. I ber\u00e4kningen kan ocks\u00e5 ing\u00e5 uppskattning n\u00e5got \u00e5r fram\u00e5t i tiden. Det p\u00e5 detta s\u00e4tt framr\u00e4knade resultatet \u00e4r t\u00e4nkt att \u00e5terspegla den fortsatta l\u00f6nsamheten.<\/p>\n\n\n\n

                        I n\u00e4sta steg r\u00e4knas det framr\u00e4knade resultatet upp med multipel f\u00f6r att f\u00e5 fram ett uppskattat v\u00e4rde p\u00e5 f\u00f6retaget. Metoden passar bra f\u00f6r f\u00f6retag d\u00e4r v\u00e4rdet p\u00e5 f\u00f6retaget beror p\u00e5 dess f\u00f6rm\u00e5ga att generera vinster och s\u00e4rskilt f\u00f6r f\u00f6retag med en stabil vinstutveckling.<\/p>\n\n\n\n

                        Metoden \u00e4r mer komplicerad och bygger p\u00e5 en rad antaganden. N\u00e4r man best\u00e4mmer multipeln kan h\u00e4nsyn tas till risker och os\u00e4kerheter, t. ex. att resultatet varierar mellan \u00e5ren. \u00c4ven resultatet kan beh\u00f6va justeras, det \u00e4r t. ex. inte ovanligt att \u00e4garl\u00f6ner anv\u00e4nds f\u00f6r resultatreglering.<\/p>\n\n\n\n

                        Det finns olika varianter som bygger p\u00e5 avkastningsv\u00e4rdering. En s\u00e5dan \u00e4r j\u00e4mf\u00f6rande v\u00e4rdering (Multipelmetoden) d\u00e4r det aktuella f\u00f6retaget j\u00e4mf\u00f6rs med andra liknande f\u00f6retag som har s\u00e5lts nyligen. Eftersom denna metod kr\u00e4ver information om j\u00e4mf\u00f6rbara f\u00f6retag \u00e4r anv\u00e4ndningen begr\u00e4nsad i onoterade f\u00f6retag.<\/p>\n\n\n\n

                        Diskonterat kassafl\u00f6de (DCF-metoden)<\/strong><\/p>\n\n\n\n

                        Denna metod bygger p\u00e5 en uppskattning av framtida kassafl\u00f6den f\u00f6r f\u00f6retaget som sedan diskonteras till nuv\u00e4rde. Det inneb\u00e4r att man r\u00e4knar ut kassafl\u00f6det under ett antal \u00e5r fram\u00e5t i verksamheten och tar h\u00e4nsyn till framtida investeringar. Sedan r\u00e4knas summan om till vad den \u00e4r v\u00e4rd i dagens penningv\u00e4rde genom nuv\u00e4rdesber\u00e4kningen.<\/p>\n\n\n\n

                        \u00c4ven denna metod har likheter med en avkastningsv\u00e4rdering, skillnaden ligger i fokus p\u00e5 framtida kassafl\u00f6den \u00e4n bolagets vinster. Metoden bygger p\u00e5 fler antaganden och h\u00e4nsyn beh\u00f6ver tas till olika faktorer som kan p\u00e5verka det framtida kassafl\u00f6det.<\/p>\n\n\n\n

                        Marknadsmetoden<\/strong><\/p>\n\n\n\n

                        I vissa fall kan man anv\u00e4nda marknadsdata f\u00f6r att v\u00e4rdera ett mindre f\u00f6retag. Det inneb\u00e4r att man kollar p\u00e5 vad liknande f\u00f6retag i samma bransch och inom samma geografiska omr\u00e5de har s\u00e5lts f\u00f6r eller har v\u00e4rderats till p\u00e5 marknaden. F\u00f6r att metoden ska fungera m\u00e5ste det finnas relevanta och aktuella marknadsdata f\u00f6r j\u00e4mf\u00f6relsen.<\/p>\n\n\n\n

                        Skillnaden mot metoderna ovan \u00e4r att v\u00e4rderingen tar h\u00e4nsyn till v\u00e4rdet p\u00e5 andra f\u00f6retag snarare \u00e4n det enskilda f\u00f6retagets potential. Metoden kan anv\u00e4ndas f\u00f6r t. ex. butiker om det s\u00e5lts tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga i samma bransch, geografiska omr\u00e5de och i n\u00e4rtid.<\/p>\n\n\n\n

                        <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

                        Oavsett storlek p\u00e5 f\u00f6retag m\u00e5ste ledningen vara beredd p\u00e5 att det ov\u00e4ntade kan h\u00e4nda. H\u00e4r har vi samlat information om s\u00e5dant som kompanjoner b\u00f6r diskutera…<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":1821,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-1822","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-tips"],"acf":[],"publishpress_future_action":{"enabled":false,"date":"2026-04-17 20:28:50","action":"change-status","newStatus":"draft","terms":[],"taxonomy":"category","extraData":[]},"publishpress_future_workflow_manual_trigger":{"enabledWorkflows":[]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/lr-revision.se\/solvit\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1822","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/lr-revision.se\/solvit\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/lr-revision.se\/solvit\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lr-revision.se\/solvit\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lr-revision.se\/solvit\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1822"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/lr-revision.se\/solvit\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1822\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1847,"href":"https:\/\/lr-revision.se\/solvit\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1822\/revisions\/1847"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/lr-revision.se\/solvit\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1821"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/lr-revision.se\/solvit\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1822"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/lr-revision.se\/solvit\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1822"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/lr-revision.se\/solvit\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1822"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}